4 december - gratis julmat och trevlig sällskap
Ikväll blev jag bjuden på årets första julbord! Och av en rolig anledning: en grupp kallad Lunds Domkyrkans Vänner, bestående av enbart pensionärer hade den årliga julfesten. En liten del av kvällens program var att lyssna till tre internationella som berättade om jultraditioner i deras hemland. Och jag fick vara en av dessa! :-)
Det var mycket roligt att berätta omkring 35 personer om jul i Nederländerna. Eftersom jag inte tyckte att skillnaderna var SÅ stora att jag kunde berätta väldigt mycket, tog jag också upp Sankt Nikolaustraditionen, vilket det fanns mycket att säga om.
Dessutom fick vi alltså mycket god mat (fast jag tycker verkligen att det borde introduceras *nån* form av grönsaker på det svenska julbordet...) och ris a la malta som efterrätt. Under maten satt vi självklart bland pensionärerna och det var bara kul att tala med människor som till exempel kom ihåg hur det skrevs i tidningen om den (dock mycket tragiska) översvämningen i Nederländerna i 1953... Jag hamnade förresten vid bordet bredvid en pensionerad präst som hade jobbat med gudstjänster för döva i 15 år. Min vän från Indien träffade nästan direkt en svensk kvinna som hade vuxit upp de första åren av sitt liv i samma del av Indien som han kommer ifrån. Hon blev väldigt glad när hon upptäckte att hon kunde tala tamil med honom.
Efter allsång och andakt var kvällen slut. Väldigt trevligt!
Vanavond heb ik mijn eerste kerstbuffet gegeten en ik werd nog getrakteerd ook. Een groep die "Lunds Domkyrkans Vrienden" heet en geheel uit ouderen bestaat, had hun jaarlijkse kerstfeest. Een onderdeel op het programma was dat drie buitenlanders zouden vertellen over kersttradities in hun eigen land. En ik was een van hen. :-)
Het was leuk om zo'n 35 mensen te vertellen over kerst in Nederland. Omdat ik niet wist of er zulke grote verschillen waren dat ik veel zou kunnen vertellen, heb ik ook over Sinterklaas gepraat. Daar is tenslotte genoeg over te vertellen.
Daarnaast kregen we dus lekker eten (al heeft het Zweedse julbord een chronisch gebrek aan groente en een overdosis aan vlees) en ris a la malta (dit wordt nog uitgelegd) als toetje. We zaten natuurlijk bij de ouderen aan tafel tijdens het eten en het was heel leuk om te praten met mensen die bijvoorbeeld zich nog konden herinneren hoe ze in de Zweedse krant lazen over de Watersnoodramp van 1953 en die vragen stelden als "is Utrecht niet bekend van de Vrede van Utrecht? Was dat niet in 1713?" Waarop ik even heel hard moest nadenken wat er toen ook alweer gebeurd is... Ik kwam ook naast een gepensioneerde präst te zitten die 15 jaar met kerkdiensten voor doven had gewerkt. Een vriend uit India trof bijna direct een mevrouw die de eerste jaren van haar leven was opgegroeid in dezelfde provincie als waar hij vandaan komt. Ze raakte bijna in extase toen ze merkte dat ze met hem tamil kon praten.
Na samenzang van nieuwere en oudere kerstliederen en een korte "andakt" was de avond voorbij. Een voorrecht!
Det var mycket roligt att berätta omkring 35 personer om jul i Nederländerna. Eftersom jag inte tyckte att skillnaderna var SÅ stora att jag kunde berätta väldigt mycket, tog jag också upp Sankt Nikolaustraditionen, vilket det fanns mycket att säga om.
Dessutom fick vi alltså mycket god mat (fast jag tycker verkligen att det borde introduceras *nån* form av grönsaker på det svenska julbordet...) och ris a la malta som efterrätt. Under maten satt vi självklart bland pensionärerna och det var bara kul att tala med människor som till exempel kom ihåg hur det skrevs i tidningen om den (dock mycket tragiska) översvämningen i Nederländerna i 1953... Jag hamnade förresten vid bordet bredvid en pensionerad präst som hade jobbat med gudstjänster för döva i 15 år. Min vän från Indien träffade nästan direkt en svensk kvinna som hade vuxit upp de första åren av sitt liv i samma del av Indien som han kommer ifrån. Hon blev väldigt glad när hon upptäckte att hon kunde tala tamil med honom.
Efter allsång och andakt var kvällen slut. Väldigt trevligt!
Vanavond heb ik mijn eerste kerstbuffet gegeten en ik werd nog getrakteerd ook. Een groep die "Lunds Domkyrkans Vrienden" heet en geheel uit ouderen bestaat, had hun jaarlijkse kerstfeest. Een onderdeel op het programma was dat drie buitenlanders zouden vertellen over kersttradities in hun eigen land. En ik was een van hen. :-)
Het was leuk om zo'n 35 mensen te vertellen over kerst in Nederland. Omdat ik niet wist of er zulke grote verschillen waren dat ik veel zou kunnen vertellen, heb ik ook over Sinterklaas gepraat. Daar is tenslotte genoeg over te vertellen.
Daarnaast kregen we dus lekker eten (al heeft het Zweedse julbord een chronisch gebrek aan groente en een overdosis aan vlees) en ris a la malta (dit wordt nog uitgelegd) als toetje. We zaten natuurlijk bij de ouderen aan tafel tijdens het eten en het was heel leuk om te praten met mensen die bijvoorbeeld zich nog konden herinneren hoe ze in de Zweedse krant lazen over de Watersnoodramp van 1953 en die vragen stelden als "is Utrecht niet bekend van de Vrede van Utrecht? Was dat niet in 1713?" Waarop ik even heel hard moest nadenken wat er toen ook alweer gebeurd is... Ik kwam ook naast een gepensioneerde präst te zitten die 15 jaar met kerkdiensten voor doven had gewerkt. Een vriend uit India trof bijna direct een mevrouw die de eerste jaren van haar leven was opgegroeid in dezelfde provincie als waar hij vandaan komt. Ze raakte bijna in extase toen ze merkte dat ze met hem tamil kon praten.
Na samenzang van nieuwere en oudere kerstliederen en een korte "andakt" was de avond voorbij. Een voorrecht!
Comments
Post a Comment